Att bo i Råcksta

I en tråd på Flashback från 2008 undrar någon vilken förort som är att föredra – Råcksta eller Bagarmossen. Domen faller hård i båda fallen och adjektiv såsom fruktansvärt, tråkigt, dött, farligt, stökigt och fult förekommer. Någon tycker att Råcksta är ”något mer ghetto” än Bagarmossen.

Trots att ett par av skribenterna erkänner att de aldrig satt sin fot i stadsdelen är de säkra på sin sak – Råcksta bör helst undvikas. Fram träder bilden av något okänt, främmande och farligt som säger mer om folks allmänna inställning till förorter än om Råcksta i sig.

Hur är det då att bo i Råcksta 2016? Och varför är begreppet förort så laddat? De frågorna tar vi oss nu en närmare titt på.

DSCF1291
Ghetto? 50-talsradhusen på Långseleringen lämnar få oberörda.

I början av sjuttiotalet fick någon för sig att tilläggsisolera de fem höghusen på Håsjögränd/Multrågatan med kall, gul, livlös korrugerad plåt. Den utlösande faktorn var oljekrisen 1973 som ledde till en våg av energisparande åtgärder. Nybyggda hus försågs med små fönster, sluttande tak och isolering. Befintliga hus tilläggsisolerades och regeringen uppmanade folk att lämna bilen hemma och stänga av varmvattnet ett par dagar i veckan.

Som fem utropstecken står de alltjämt där och manar passagerarna på tunnelbanans gröna linje till eftertanke eftersom de nu är på väg rätt in i förortens inferno – ”a voi che entrate, lasciate ogni speranza”.  I en klassisk svensk översättning lyder texten över helvetets portar: ”I, som här inträden, låten hoppet fara”. Men Dantes Gudomliga komedi vore inte en komedi om den inte slutade lyckligt och så har även sagan Råcksta ett lyckligt slut.

De fem höghusen har nyligen kärnsanerats och även om många Råckstabor hoppats på att bli av med plåten har fastighetsbolaget Wallenstam kostat på en fasadrengöring. Ett enastående monument över oktoberkriget 1973 är de i alla fall. Över de stridande från Israel, Egypten och Syrien. Över 1 700 utslagna stridsvagnar och 20 000 förlorade människoliv.

DSCF1269Fult? Parkstråket Ådalen sträcker sig genom Råcksta med parklek och för 50-talet obligatorisk plaskdamm.

Ett stenkast därifrån ligger Vattenfalls hus A, B och C. De iögonfallande och särskilt kultuhistoriskt värdefulla huskropparna utgjorde en tid norra Europas största kontorskomplex. Inte nog med att hus A upptar ett helt synfält då man stiger av tunnelbanan i Råcksta – när Stadsmuseet nyligen kulturklassade bebyggelsen i stadsdelen var det, vid sidan om Råcksta gård, bara Sven Danielssons jättelika skapelser som motsvarade fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. Men så står de också för A:et i ABC-staden. Det var nämligen här man skulle arbeta.

På den medeltida gårdstomten, väl inbäddad bland Vattenfallhusen, ligger Råcksta gård som i sin nuvarande form uppfördes på 1720-talet. Det var 230 år före ABC-staden och 300 år före Vällingby Parkstad som nu uppstår på platsen. När ett av Stockholms mest spännande bostadsområden planerades föll namnet Råcksta gård snabbt bort eftersom det lätt förde tankarna till – ja, förortens inferno helt enkelt: Vårby gård, Hässelby gård, Råcksta gård…

DSCF1253Fruktansvärt? Ett av lamellhusen på Multrågatan med Ernst Grönwalls formfulländade punkthus i bakgrunden.

Till Råckstas sextusenfyrahundraåttiofyra invånare kan läggas tretusen till när Vällingby parkstad står färdigt om fem år – något som skapar nya förutsättningar för handeln som annars haft det trögt i stadsdelen. Då Råcksta centrums vackra neonskylt belönades med Stadsmuseets utmärkelse Årets ljusskylt 2012 hade den sista butiken hunnit stänga ett par år tidigare. I det lilla grannskapscentrumet fanns en gång både matbutik, färgaffär, konditori, blomsterbutik och post. Äldre Råckstabor talar varmt om sitt forna centrum: ”Allt som behövdes fanns där och man behövde sällan ta sig upp till Vällingby”.

Sverige är i dag ett av de länder i världen som har flest kvadratmeter galleria per invånare. Bilismen och inte minst det faktum att vi bor allt större har slagit hårt mot stadsdelscentrumen. I en- och tvårumslägenheter där det tidigare bodde barnfamiljer återfinns numera singlar eller par vilket bidrar till att kundunderlaget minskar för handlarna. Att vi sedan föredrar att ta bilen till handelsplatser utanför tätorterna har lett till att en vacker neonskylt i gult och grönt är det enda som återstår av stadsdelens centrum där de gamla butikslokalerna byggts om till bostäder. Med uppkomsten av Vällingby parkstad kommer dock ett handelsstråk att uppstå på Jämtlandsgatan i direkt anslutning till Råcksta tunnelbanestation – 200 meter söderut och måhända utan neonskylt.

RåckstaStökigt? Adrian Langendals engelskinspirerade stadsradhus på Långseleringen.

Råcksta uppfördes under 1950-talets första år i skuggan av Vällingby. Stadsdelens villor, radhus, lamellhus och punkthus smälter väl in i naturen och bebyggelsen följer sinnrikt landskapets skiftningar. Då gång- och cykelvägar separerats från biltrafiken tar sig gående och cyklister fram utan att korsa trafikerade vägar. Att planera städer på detta sätt var nytt och uppmärksammades med all rätt internationellt.

Under 80- och 90-talen hade tiden hunnit ikapp den en gång så levande och omtalade stadsdelen. De som flyttat in när Råcksta var nytt började bli till åren och fastighetsbeståndet var i akut behov av renovering. Förfall, droger och sociala problem överskuggade de kvalitéer som fått stadsplanerare och arkitekter från hela världen att besöka Multrågatans meanderslingrande lamellhus och Långseleringens engelskinsprierade stadsradhus.

LångseleringenTråkigt? Ytterligare ett av Långseleringens fina 50-talsradhus. Våren 2015 gick ett av radhusen för 5 800 000 kr.

Men en bit in på det nya seklet tar berättelsen om Råcksta en ny vändning. Det är nu fastighetsbeståndet renoveras pietetsfullt under överinseende av Stadsmuseet, det är nu Stockholm hör till en av Europas mest expansiva regioner med en inflyttning som uppgår till ca 40 000 personer om året, det är nu tillhållet Råcksta krog byter skepnad och blir till en osedvanligt bra svensk förortskrog, det är nu det byggs nytt och barnfamiljer åter börjar flytta in.

Att flytta till Råcksta innebär 50-talsarkitektur av riksintresse. Det innebär en grön, trygg och barnvänlig stadsdel endast tjugotre minuter från Odenplan med tunnelbanans gröna linje. Det innebär två naturreservat, Judarn och Kyrksjölöten, och fyra badplatser inom en radie av 2,5 kilometer. Det innebär ett av Stockholms mest intressanta bostadsområden i form av Vällingby parkstad inom ett par år. På gångavstånd ligger dessutom k-märkta Vällingby centrum med Västerorts största affärsutbud.

När de barn som nu växer upp i Råcksta är stora nog att själva kunna läsa inläggen på Flashback från 2008 kommer de att stå undrande inför bilden av Råcksta som något farligt, främmande och okänt. Och därmed har också sagan om Råcksta fått sitt lyckliga slut.

DSCF1245
Farligt? Ett källarfönster på Multrågatan.

Annonser