Kulturhistoria

Vad har Estlands president Toomas Hendrik Ilves, konstnären Peter Dahl och artisten Darin gemensamt? Precis som de åttatusenfyrahundraåttiofyra personer som nu bor i Råcksta har de alla tillbringat en period av sina liv i stadsdelen. Den estniske presidenten föddes här 1953 och stannade i tre år. I samband med ett statsbesök för ett par år sedan missade han inte tillfället att besöka sin gamla adress på Multrågatan. Den store konstnären bodde här under en period på 50-talet och efterlämnade ungdomsverk som ”Motiv från Råcksta” och ”Råcksta tunnelbanestation”, båda från 1956. Tillsammans med sina föräldrar emigrerade han från Norge till Sverige 1939 och hamnade till en början i en lägenhet i Abrahamsberg. 1953 flyttade familjen sedan till ett radhus på Långseleringen i Råcksta. Darin, till slut,  bodde i Råcksta när han slog igenom i Idol 2007 och trapphuset på Multrågatan lär stundtals ha varit fullt med fans.

Dessa berömdheter föregås dock av hundratals generationer namnlösa Råckstabor. Vid bronsålderns mitt sträckte sig en havsvik ända fram till Råcksta och Vällingby. Det innebär att de första invånarna som slog sig ned i Råcksta gjorde det på den yttersta utposten mot öster.

Under en period på 600 år begravdes stadsdelens tidigaste invånare på det stora gårdsgravfältet Beckomberga-Råcksta, beläget på skogshöjden mellan Medelpadsgatan och Brunflogatan. Gravfältet togs i bruk under yngre romersk järnålder på 200-talet e.Kr. och användes fram till vikingatidens början kring 800 e.Kr. Vid utgrävningarna i början av 50-talet upptäcktes 190 gravar och fynden bestod bl a av spelpläser, guldringar, glaspärlor, kammar och björnklor. Från vikingatidens början sker gravsättningen istället i anslutning till Råcksta gård och det stora gravfältet Beckomberga-Råcksta tas ur bruk.

Väl framme vid 1720-talet uppförs Råcksta gårds nuvarande byggnad av myntmästaren Anders Strömner. I anslutning till herrgården lät denne även uppföra en betydande köksträdgård som var i bruk ända till 1957. Råcksta gård renoverades nyligen varsamt under överinseende av Stockholms stadsmuseum och kommer att bjudas ut till försäljning.

1950-talsbebyggelsen i Råcksta har högt kulturhistoriskt värde. När Stadsmuseet nyligen inventerade och klassificerade bebyggelsen i Stockholms stadsdelar utanför innerstaden kartlade man även Råcksta. Här kan du ta del av resultatet och läsa mer om det kapitel i Råckstas historia som börjar skrivas 1952.

Om du har lust att fördjupa dig i Råckstas allra äldsta historia kan du här ta del av Christina Schiermans C-uppsats i arkeologi: Former och fynd tar plats. Analys av ett gravfält från mellersta järnåldern vid Beckomberga-Råcksta, Spånga socken, Uppland, Stockholms universitetet, 2004.

Ytterligare en kandidatuppsats som tar upp gravfältet kan du läsa här. Det rör sig om Philip Bergströms C-uppsats i arkeologi: Bromma under följets tid. Fornborgen i Bromsten, gravfältet i Beckomberga-Råcksta ochstensträngsbebyggelsen i Karsvik under mellersta järnåldern, Stockholms universitet, 2012.

Mer om Råckstas tidiga historia finner du i Spånga sockens historia, Nils Staf, 1966.

Mer om Råcksta gårds långa och spännande historia kan du läsa i Råcksta Gård – Från Lilliencrantz till Vattenfall, Nils Forsgren, 1984.

Råcksta

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s